Lyckad satsning på ljudmiljön i Almbys kommunala förskolor: “Kunde aldrig drömma om att det skulle vara en sådan effekt”

I det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förskolan lyfts ljudmiljön ofta fram som ett problem. Lekfulla barn låter, så enkelt är det. Lägg därtill lokaler med övervägande plana väggar och några år på nacken – det är lätt att förställa sig hur ljudet studsar mellan golv och tak. Jenny Eriksson, rektor på Almby och Södra gårdens förskolor, bestämde sig för att göra en insats för att förbättra ljudmiljön.

Det hela började med att det lades in ett nytt golv på en av avdelningarna på Almby förskola. Detta medförde att det uppstod eko i lokalen, något som gjorde att det inte längre var lika behagligt att vistas där och att lärmiljön försämrades. När sedan resultatet av åtgärderna för att råda bot på problemet blev så lyckade bestämde Jenny Eriksson att övriga avdelningar också skulle få stöd i detta.

Jenny Eriksson

Främjar inlärning och förebygger stress

Jenny har själv erfarenhet av hur ljud påverkar, efter 25 år i förskolans värld, och hon är väl insatt i forskningen kring ljudmiljöns inverkan på verksamheten.

– Barnen vistas ju i den här miljön hela tiden, så för deras inlärning är ljudmiljön superviktig. Personalen kan ibland gå på rast och då vila sig från ljud, men för deras arbetsmiljö handlar detta om att förebygga stress.

Idag har i stort sett alla avdelningar på Almby och Södra gårdens förskolor renoverats för en bättre ljudmiljö. Endast ett par rum återstår, men förhoppningen är att på sikt även kunna färdigställa dessa.

Vilka åtgärder är det som ni har gjort?

– Den hjälp vi brukar få handlar oftast om att sätta upp ljudabsorbenter på väggarna, men här har vi gjort många andra insatser också, som att sätta upp takabsorbenter och köpa in ljuddämpande material att sätta under bord, i fönster och i leklådor.

– Vi har även organiserat barngrupperna så att några är utomhus medan andra är inomhus. Det är också en viktig faktor för ljudmiljön.

Till sin hjälp har Jenny haft Katarina Forsberg, specialpedagog på Centralt skolstöd och sakkunnig i frågor som rör ljudmiljö och akustik.

Tak och golv viktigaste utgångspunkten

Katarina förklarar att det nya golvet som lades in på Almby förskola var hårdare än det som tidigare funnits i lokalen och att det var därför som det uppstod eko.

– Vi kom fram till att vi behövde jobba med taket i lokalen, att få tillräcklig absorption så att det synkade med det nya golvet och att vi fick tillbaka den behagliga ljudmiljön i lärmiljön, säger Katarina Forsberg.

Hon fortsätter:

– När man ska arbeta med sin ljudmiljö så ska man först undersöka vilka tak och golv man har. För har man ett bra tak och golv så har man en bra grund i att skapa en god ljudmiljö. Börjar man bara arbeta med väggar kommer det inte ge den effekt som man kanske vill nå.

Som åtgärd investerade Jenny i takabsorbenter. Dessa fångar upp ljudvågor istället för att skicka dem vidare – på så sätt försvinner ljudvågorna och ljudmiljön blir behagligare.

Katarina Forsberg förklarar:

– Om man inte har material i lokalen som fångar upp ljudvågor får man mycket ljud som ligger kvar en viss tid, så kallad efterklangstid. Efterklangstiden förkortas när man har absorberande material i lokalen. Jag brukar prata om ”ljuddimma”. Ju fler ljudkällor som sänder ut ljudvågor utan något som absorberar, desto tätare ljuddimma.

Förstora bilden

Absorbenter i taket förbättrar ljudmiljön.

En slående kontrast

De ännu orenoverade rummen påminner idag om vilken skillnad insatsen har gjort.

– Där vi ännu inte har ljudabsorbenter märker vi så otroligt tydligt vilken skillnad det blir. När man efteråt kommer in i ett av de färdiga rummen slår det nästan lock för öronen. Det är som att gå in i ett vakum, säger Jenny Erikson och lägger till:

– Jag kunde aldrig drömma om att det skulle vara en sådan effekt. Jag har tidigare bara använt mig av absorbenter på väggarna, men det här är en helt annan upplevelse!

Jenny ser också en fördel i att de ljuddämpande åtgärder som nu gjorts inte påverkar det visuella intrycket i lika hög grad som absorbenter på väggarna skulle ha gjort – det blir helt enkelt diskretare. Att det dessutom är billigare gör såklart inte saken sämre.

Bra att tänka mjukt

Utöver takabsorbenterna har Almby och Södra gårdens förkolor även gjort en del andra åtgärder, som till exempel att klä in ytor där det finns mycket hårt material.

– När man arbetar åtgärdande och främjande med sin ljudmiljö behöver man tänka in mjuka material. Mjuka material skapar inte lika mycket ljud. Hårda material sprider ljudvågorna vidare och dessa ljud läggs in ljuddimman, säger Katarina Forsberg.

Mattor i leklådor och under bord har alltså också en dämpande effekt.

Sett till verksamheten, vilka resultat kan ni se av åtgärderna?

– När jag tog upp frågan på APT nyligen så var alla i personalen överens om att ljuden inte stressar lika mycket, att det inte ekar i rummen längre, säger Jenny Eriksson.

Hur barnen hittills upplever den nya ljudmiljön är inte lika lätt att slå fast, men Jenny tycker sig ändå se positiva tecken också där:

– En sak som jag har reflekterat över är att barnen inte verkar vara lika lättstörda i sin lek idag. Leken funkar otroligt bra på alla avdelningar. Det är lugnare på något sätt, säger hon och fortsätter:

– Alla barn är otroligt lekskickliga. Det har de varit tidigare också, men i år är det exceptionellt. De är fokuserade och håller i lekarna väldigt bra. De verkar inte störas av andra ljud eller när det pågår saker omkring dem utan är mer fokuserade på leken.

Jenny betonar att detta är hennes personliga uppfattning om den nya ljudmiljöns inverkan på barnen och att hon inte vill dra alltför höga växlar på dem. Men det är likväl tydligt att hon som rektor är mycket nöjd med satsningen.

– Det har varit väldigt positivt för vår verksamhet, helt enkelt.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Katarina Forsbergs tips till dig som vill förbättra ljudmiljön på din förskola eller skola:

  1. Se upp, se ner – undersök era tak och golv.
  2. Tänk mjukt – ta bort hårda ytor, burkar med mera.
  3. Det egna förhållningssättet – Hur låter jag? Hur gör jag?
  4. Ljudinventera – ta fram era ljudöron. Sitt i verksamheten och bara lyssna. Det räcker med några minuter. Försök att ljudinventera på olika tider under dagen då aktiviteterna i lokalerna varierar. Vad hör ni? utifrån? i lokalen? från korridoren? Skriv ned, reflektera och åtgärda vid behov.
  5. Kan man planera verksamheten på annat sätt, som gynnar ljudmiljön? Dela upp mer? Vilka lekstationer finns? Vart är aktiviteterna placerade i miljön?
  6. Bli ljudmedvetna med barnen och gör dem delaktiga!

Några vanliga misstag:

  • Man hoppar över att åtgärda taket och börjar arbeta med väggarna istället.
  • Man köper för tunna absorbenter (minst 40 mm tjocka ska de vara). Mycket pengar läggs på liten effekt.
  • Många gånger när verksamheter vill köpa gardiner för att de hört att det ska absorbera så används ett för tunt tyg. Gardiner som absorberar är tjocka, och de ska även vara veckade – alltså inte släta – och utdragna. Om man har en dålig ljudmiljö blir det inte en god ljudmiljö bara för att man satt upp gardiner. Det krävs mer.

Katarina Forsberg har tidigare skrivit två inlägg på temat ljudmiljö i Lotsens blogg:

Senast uppdaterad:

Publicerad: