ULF-projekt vill tillgängliggöra lärmiljön i gymnasiesärskolan

Elevernas lärmiljö och hur den bäst tillgängliggörs utifrån elevernas behov. Där har ni kärnan i det praktiknära forskningsprojekt som just nu pågår i samarbete mellan Örebro universitet och gymnasiesärskolan i Örebro. Målet är att skapa tillgänglighetsmodeller och utveckla bra arbetssätt.

Karin och Ingela på Tuullängsskolan

Karin Kullberg och Ingela Bäck Gustafsson

Gymnasiesärskolan är en tämligen obeforskad skolform. Anna Öhman, universitetslektor i pedagogik, med inriktning specialpedagogik, vid Örebro universitet, kallar det "häpnadsväckande" att så lite forskning gjorts.

En studie kring tillgänglig lärmiljö initierades av Anna Öhman och ganska snart nappade Ingela Bäck Gustafsson, en av rektorerna för gymnasiesärskolan på Tullängsgymnasiet. En förstudie har nu inletts och förhoppning finns om en fortsättning med mer kvalitativa inslag under hösten 2021 och våren 2022.

– Vårt främsta syfte med projektet är att synliggöra skolan roll och utifrån tillgänglighetsmodeller utveckla bra arbetssätt. Den fysiska och pedagogiska lärmiljön är viktig men för oss är den sociala lärmiljön den viktigaste att titta på i projektet, säger Ingela Bäck Gustafsson.

Sociala lärmiljön i fokus

Lärmijön består av tre delar - den fysiska, den pedagogiska och den sociala. Alla tre delar behöver tas hänsyn till i förskolor och skolor för att öka tillgängligheten i relation till barn och elevers lärande. I projektet står den sociala miljön i fokus. Karin Kullberg, specialpedagog gymnasiesärskolan på Tullängsgymansiet, förklarar varför:

– Jag tycker generellt att vi på gymnasiesärskolan är ganska duktiga på lärmiljön, framför allt den pedagogiska och fysiska. Däremot finns det en hel del vi kan utveckla i den sociala delen. Hur vi kan göra den mer tillgänglig och anpassad till den här gruppen av elever, är centralt för oss, berättar Karin och ger exempel på vad den sociala lärmiljön kan handla om:

– Till exempel om hur vi kommunicerar med elever och deras vårdnadshavare, rastaktiviteter, rörelse, anpassning av platser där eleverna befinner sig.

Anna Öhman:

Anna Öhman

- Det är viktigt att se alla tre delar som en helhet. Vi har börjat med den pedagogiska och fysiska lärmiljön för att sedan fördjupa oss och landa i det sociala.

- Den delen är jätteintressant och väldigt aktuell i en hel del forskning just nu. Det handlar om demokratiska aspekter där skolan ska förbereda eleverna för samhällslivet och där de lär sig ta ansvar.

En projektgrupp med Ingela, Karin, Anna och Lillemor Huononen (universitetsadjunkt och specialpedagog på grundsärskolan Sveaskolan) har träffats vid 2 tillfällen där pedagogiska diskussioner kopplade till tillgänglighet har stått i fokus. Även wokshops har arrangerats med stort engagemang hos lärarna. Gästprofessor Julie Allan, är också rådgivare i projektet och har gjort besök i verksamheten.

Lillemor Huononen

Lillemor Huononen

- Det är viktigt för oss att projektet blir verklighetsnära och tar utgångspunkt i verksamhetens behov. Vi har också känt att vi behöver lägga en del kraft på teori nu början för att allt sedan ska kunna funka i praktiken.

- Projektet är upplagt som aktionsforskning där vi utgått mycket från verksamhetens nuläge och behov, berättar Lillemor Huononen.

Vill få med eleverna mer

Gymnasiesärskolan har arbetat hårt för att göra elevernas röster hörda. En anpassad Origoenkät har genomförts två gånger och 2021 har man även deltagit i ett pilotprojekt gällande enkäten Liv, hälsa, ung. I höst finns också planer på att få med eleverna mer i projektet. Tanken är att de ska filma sin lärmiljö och bli intervjuade av forskarna.

– Hela målgruppen (gymnasiesärskolan) måste lyftas upp mer och synliggöras. Den är lite beforskad och när det gäller eleverna finns ännu mindre forskning. Det här känns därför jätteviktigt, säger Anna Öhman.

Arbetet ska sedan mynna ut i ett antal modeller för tillgänglig lärmiljö. Hur utfomningen blir är det elever och lärare som kommer att avgöra.

Från skolans sida hoppas man också att projektet ska leda till en ökad närvaro bland eleverna. En mer tillgänglig lärmiljö där hela elevens miljö och olika sammanhang, tas hänsyn till, är centralt för att eleverna ska komma till skolan. De olika modellerna som tas fram kommer direkt från lärares och elevers önskemål. Därför finns goda förutsättningar för att modellerna ska kunna implementeras i verksamheterna och ge goda resultat.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!