Skapar en modell för läsning både på förskolan och i hemmet

"Högläsning i förskolan och boken som artefakt för samverkan mellan förskolepersonal och föräldrar med annat modersmål än svenska" – så heter projektet som genomförs i samarbete mellan Örebro universitet och Gunghästens förskola i Brickebacken. Målet är att få fram en hållbar modell för läsning och att denna utformas så den kan användas både på förskolan och i hemmet.

Från vänster: Förskollärare Maria Bobeck, Förskollärare Ingela Boman, Biträdande rektor förskolan Gunghästen Felicia Wallén.

Att få barnen att läsa mer både på förskolan och i hemmet och är centralt i projektet. I Brickebacken finns många familjer med annat modersmål än svenska och hos många familjer finns inte heller en tradition av att läsa så mycket i hemmet. Men vad händer om en modell för läsning skapas där förskola, hem och andra aktörer samarbetar kring läsningen (framför allt högläsning) och flerspråkighet ses som en tillgång i arbetet med att öka barnens språkkunskaper?

Projektet på Gunghästen är ganska nytt, men trots detta ser personalen mycket positiva tecken på ökad läsning och ökat intresse för läsning.

"Barnen kommer till oss och vill läsa på ett helt annat sätt nu"

– Vi ser redan nu en enorm utveckling hos barnen när det gäller läsningen. Barnen kommer till oss och vill läsa på ett helt annat sätt nu. Dessutom blir det så mycket olika samtal kring böckerna som stärker relationer, säger Maria Bobeck, förskollärare.

– Vi har verkligen fått bra respons från vårdnadshavarna. Många har inte tradition av att läsa hemma men i och med detta projekt har många kommit igång, säger Ingela Boman, förskollärare.

För förskolan är det viktigt att hitta rutiner för läsningen och där ses språk, högläsning och samtal kring litteratur som viktiga delar att jobba med. Läsgrupper har skapats och barnen läser tre gånger i veckan, ofta på morgonen.

Målet är att tillsammans med universitetet hitta en strukturerad metod som kan fungera över tid.

En viktig del i arbetet är att involvera vårdnadshavarna. Ingela Boman berättar:

– Vi har ett samarbete med biblioteket där barnen kan låna böcker på fler språk och även under en längre tid. Vårdnadshavare får även lästips därifrån och från oss punkter vad de kan tänka på när de läser hemma. Det har varit uppskattat från många men i en del fall har det gått trögare där det varit lite språkförbistringar. Men när vi kallat in tolk i samtalen med vårdnadshavaren blir det ofta riktigt bra och de blir positiva till detta när det verkligen förstår vad det handlar om.

Tips till vårdnadshavare om läsning

Martina Norling, universitetslektor på Örebro universitet, är projektledare och handleder förskolan.

– Min roll är att bistå med forskning, utmana till djupare diskussioner, problematisera och ställa frågor. Jag får också deras berättelser som sedan genererar ett arbetsmaterial för reflektion i kollegadiskussioner och goda exempel i undervisningen på förskoleprogrammet, säger Martina.

En gång i månaden har förskolan handledning tillsammans med Martina. De inledande träffarna har handlat mycket om att sätta sig in i temat där flerspråkighet har diskuterats ur flera aspekter. När det gäller läsningen har tre teman hittills berörts: Dialog-, digital och visuell läsning. Dessutom läser pedagogerna på förskolan Martinas och Maria Magnussons bok "Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv". Pedagogerna skriver också loggböcker som Martina får del av.

Vårdnadshavarna har en nyckelroll när det gäller den viktiga läsningen

Martina Norling

Martina Norling

– Alla kan stödja sina barn. Även om föräldern själv har svårt med läsningen kan man prata om bilder och dylikt med sina barn. Sen kan vara lättare att utgå från modersmålet hemma, eftersom många föräldrar inte har det varierande språket i svenska. För barnen är det också bra att parallelläsa, för det gynnar dem i sin språkutveckling i både svenska och i sitt modersmål, säger Martina och lyfter samverkan mellan olika aktörer som nyckeln för att utveckling ska ske.

– Även biblioteket är jätteviktigt och det är kul att se att förskolan kommit igång så bra med ett samarbete där. Målet är att skapa en hållbar modell för läsningen där samverkan sker mellan flera aktörer.

Hur ska projektet spridas vidare?

– En samverksansmodell som ska spridas till alla förskolor i Brickebacken är ett första steg . Åsa Svahn (verksamhetschef för förskolan i Örebro kommun) har tagit del av vårt projekt och är mycket positiv. Så vi hoppas det finns stora möjligheter att vårat arbete lever kvar även efter avslutat projekt säger Felicia Wallén, biträdande rektor.

– Det gäller att få in ett strukturetat och systematiskt arbetssätt för att detta ska leva vidare även efter projekttiden. Vi är på god väg i detta projekt, avslutar Martina Norling.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!