Månadens forskare: Anna Teledahl

Anna Teledahl är lektor i matematikdidaktik med forskningsintressen mot kollegialt lärande, bedömning och problemlösning och skrivande i matematik. Månadens forskare vill att undervisningsutveckling tar större plats i den svenska skolan och strukturer förändras för att underlätta för mer kollegialt lärande.

Kollegialt lärande är centralt i Anna Teledahls forskning. Anna menar att det finns en enorm kraft i lärares professionalitet och samarbete och för att förbättra skolan måste politiker och andra aktörer förlita sig på skolans verksamma då förändring och förbättring måste komma inifrån och inte som påbud utifrån.

– Lärare måste ges rätt förutsättningar. Det pedagogiska arbetet måste prioriteras och skolorna måste organiseras så att undervisningsutveckling sker, menar Anna Teledahl.

Anna var en av huvudforskarna i projektet KLÖS (Kollegialt Lärande i Örebros Skolor). Projektet var knytet till Almby skola och där undersöktes formerna för samarbete och utveckling. Målet var att ett kollegialt lärande skull prägla verksamheten och att en modell kunde skapas som var bestående över tid. Projektet som avslutades 2019 i Örebro kommun har fått en uppföljare "KLÖS 2.0" där Region Örebro län har varit huvudansvarig och där har både kommunala skolor och friskolor har undersökts. Arbetet har också mynnat ut i en bok och en forskningsartikel.

Svårare att etablera kollegialt lärande än vad man först trodde

En viktig slutsats som forskarna drar av projekten är att kollegialt lärande är svårare att etablera än vad man trodde från början. Forskarna underskattade helt enkelt de utmaningar som fanns.

– För att kollegialt lärande ska fungera behöver man tänka långsiktigt och rubba lärares och skolledares cirklar. Det behövs ett nytt tänkesätt där långsiktighet måste råda och dagens projektliknande satsningar i skolan, som ofta är kortsiktiga, behöver försvinna, säger Anna Teledahl.

Anna och hennes kollegor undersökte många olika samtal mellan lärare i olika grupperingar. Ofta hamnar diskussioner på ett allmänt och praktiskt plan istället för att diskutera pedagogik och undervisningsutveckling.

– Arbetslagets utformning med en bredd av professioner leder ofta till att diskussionerna blir väldigt allmänna. Här behöver lärarna träffas mer i ämneslag både på och mellan skolorna för att mer undervisningsutveckling ska kunna diskuteras. När lärare träffas och diskuterar måste helt enkelt pedagogik och undervisning vara prio ett.

Forskarna har också lärt sig mycket av projekten och idag finns betydligt fler verktyg för att forska kring kollegialt lärande.

– Vi vet mer svårigheterna idag och kan ha andra infallsvinklar i projekten till exempel ha mer metadiskussioner med pedagoger där utmaningarna diskuteras på ett annat sätt.

Nuvarande forskningsprojekt är mer inriktade mot matematik. Det som fokuseras på är skrivande och bedömningsfrågor. Just projektet mot skrivande är väldigt konkret och ger stora förändringar i elevernas lärande på kort tid.

– Det har verkligen fungerat väldigt bra – det blir en väldig skillnad hos de elever vi testat arbetssättet på. Det blir en stor tillfredsställelse hos både lärare och elever när de ser så stora resultat snabbt. Många uttrycker förvåning varför de inte gjort så här innan, ler Anna.

Skrivandet som ett eget objekt

Det handlar om att lägga fokus på skrivandet som ett eget objekt som inte blandas ihop med tillexempel lösandet av ett problem. Lärare låter eleverna träna på att skriva redovisningar i matematik utifrån idéer om vad som är bra kommunikation, inte bara vad som är en bra lösningsmetod.

– Lärare i matematik har ofta saknat verktyg för att prata med eleverna om vad som är bra ur ett kommunikationsperspektiv i det som eleverna lämnar in och vad som kan utvecklas. När lärare och elever får ett ramverk och ett språk som de kan använda för att diskutera varför vissa redovisningar är lättare att läsa och förstå än andra, då kan vi se att eleverna använder sig av de kriterier som kommer fram i diskussionerna och utvecklar sitt eget sätt att skriva, säger Anna Teledahl.

I ett annat pågående projekt jämför Anna med kollegor ämnena matematik och svenska när det gäller lärares bedömning. Varför har till exempel matematiklärare större tilltro till skriftliga prov än lärare som undervisar i svenska?

– Här finns inget rätt eller fel utan det handlar om att se sin bedömningspraktik med nya ögon. Kanske är det så att en del lärare gör vissa saker utifrån tradition och då finns det anledning att ifrågasätta vissa val. I projektet får lärarna chansen att få sin praktik beskriven utifrån.

Slutligen lyfter Anna något som hon tror är en extra styrka med hennes forskning – den goda kontakten med skolor och ett brinnande intresse för lärande och undervisning.

– Jag vill ju verkligen hitta verktyg som hjälper lärarna, det driver mig framåt, avslutar Anna Teledahl.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Om Anna Teledahl

  • Lektor i matematikdidaktik och utbildad grundskollärare 4-9 i matematik och NO.
  • Tog doktorsexamen vid Örebro Universitet 2016 och har arbetat som lektor sedan 2018.
  • Verksam vid lärarutbildningen vid Örebro universitet.
  • Skrivit en bok "Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring" (Studentlitteratur) tillsammans med Karin Rudsberg, Markus Sundhäll och Erik Andersson.
  • Är general för Matematikbiennalen (en av Sveriges största mötesplatser för matematikundervisning och matematikdidaktik) som Örebro universitet står värd för 2024. Läs mer här (Örebro universitet)

Senast uppdaterad:

Publicerad: