Bokblogg: Psykologi för klassrummet, av Tuija Lehtonen och Jenny Jakobsson Lundin
Psykologi för klassrummet är en bok med fullt fokus på vad som händer rent psykologiskt i ett klassrum; vilka faktorer som påverkar hur/varför elever och personal reagerar på saker som sker, samt hur organisationen kan bidra till att trygga både elever och personal till ett fint samarbete som i längden leder till elevers måluppfyllelse. De tio kapitlen behandlar olika teman, som exempelvis känslornas psykologi, lärande och motivation, att forma en elevgrupp, och en känslokompetetent skola.
Grundläggande psykologi och anknytningsmodeller
Kapitel 1–2 går igenom grundläggande psykologi samt anknytningsmodeller. Att känna till elevers bakgrund kan hjälpa läraren att förstå hur man bäst närmar sig elever på olika sätt. Här beskrivs hur man bör tolka elevers utagerande. Känslan av skam diskuteras ingående som en förklaring till barns utbrott i trängda situationer:
… känslan av skam är så plågsam att många barn och vuxna har svårt att stå ut med den. Istället maskerar skammen sig genom att förvandlas till något annat. Ofta tar den sin väg ut genom en annan affekt, till exempel ilska (s. 23).
Det här visar att ett barn som misslyckats/stör/bråkar inte ska trängas in i ett hörn (till exempel av att läraren tar upp problemet inför hela klassen), för då är risken stor att situationen eskalerar till någon form av utbrott för att barnet inte klarar av att hantera de jobbiga känslorna inombords.
Gruppsykologi och dess betydelse i klassrummet
Kapitel 8 handlar om gruppsykologi. Pedagoger har stor nytta av att ha kunskap om en grupps olika faser, samt hur man med sin egen röst, kroppsspråk och ordval kan styra gruppen och lugna en klass som är uppe i varv, skapa nyfiken och så vidare. Det är sådant som kommer med erfarenhet och kanske inte är helt självklart för en helt ny lärare.
Klasser med många lärarbyten eller många elever som kommer eller går, gör att gruppen aldrig kommer förbi de första faserna av att bilda en grupp:
Vår erfarenhet när man i skolans värld stöter på en grupp som inte fungerar, är att det nästan alltid är en grupp som inte fått vara intakt (s. 236).
Det kan vara viktig kunskap att ha när man arbetar för att få ordning på en grupp.
Organisatoriska strategier för elevhälsa
De senare kapitlen i boken handlar om hur man bör tänka organisatoriskt. En utgångspunkt är hur elevhälsoarbetet kan organiseras på bästa sätt. En alltid återkommande arbetsuppgift är att organisatoriskt se till att elever får bäst möjlighet att nå målen. Dock lyckas inte alla skolor så bra, vilket kan bero på att man för ensidigt tittar på individnivån:
Skolsvårigheter kan bero på att elever har inlärningssvårigheter, att lärare har undervisningssvårigheter och att rektorer har ledningssvårigheter (s. 302).
Om skolor enbart tittar på en elevs inlärningssvårigheter kommer man inte så långt. Det enda skolan egentligen kan förändra är hur undervisningen är upplagd i klassrummet, samt hur man organisatoriskt löser lokaler, grupper och personal. Därför är det viktigt att skolledningar vågar lyfta frågor om hur pedagoger fungerar i klassrummet, eller hur skolledningen fungerar.
Den här boken kändes som en omfattande bok att sätta tänderna i. Tio informationstäta kapitel med mycket text, så man kan behöva tid för att läsa, reflektera och processa innehållet. Alla kapitlen bygger på forskning och det finns många hänvisningar till kända namn inom skolforskningen. Det är lätt att söka vidare efter rapporter eller böcker om man önskar.
Rekommendationer för lärare och skolledare
Alla som arbetar i skolan kan ha nytta av boken. Främst lärare som inte arbetet så länge skulle jag rekommendera att ta del av boken och verkligen tänka över sitt eget agerande i klassrummet vid ”stök”, samt läsa på mer om hur boken förklarar olika barns agerande psykologiskt.
För oss som arbetat länge inom skolan är boken en väckarklocka. Mycket känns igen men kanske under andra begrepp eller från andra infallsvinklar än via just psykologin. Boken kan ge upphov till nya tankar, trots att man arbetat länge inom skolan.
Skolledare kan mycket gärna läsa boken också. Speciellt de sista kapitlen som handlar om organisationen utifrån känslokompetens kan nog vara ett bra stöd för rektorer och skolledningar.
Elevhälsoteam har givetvis nytta av att läsa boken, då vissa kapitel diskuterar elevhälsoarbetet på olika nivåer.
Avslutande ord får bli detta viktiga citat som handlar om skolor som lyckas bra med elevhälsoarbetet:
Elevhälsoarbetet ses som ett förhållningssätt, inte som en insats. (s. 297).
/Lena Lyckhäll, specialpedagog
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
