Bokblogg: Livslångt lärande – undervisning i den anpassade skolan, av Marie Nilsson Nordfors
Boken Livslångt lärande – undervisning i den anpassade skolan, fokuserar på undervisning i en skolform som det inte finns så mycket skrivet om, vilket gör den lite ovanlig. Den tar upp de särskilda utmaningarna som finns där, i att hitta rätt väg för varje elev. Men också om de belöningar man får med glittrande ögon och sprakande stolthet när man som lärare nått fram. Det menar Marie Nilsson Nordfors, författare till boken och själv specialpedagog och förskollärare på en anpassad gymnasieskola.
”Tala är silver, visualisera är guld”
Boken utgår från hennes erfarenheter som lärare inom anpassat gymnasium och läroplanerna Lsär11 och Gsär13, där hon arbetar fram ”förmågecirkeln” som är huvudfokus i boken, men principen kan lätt överföras till grundskolan eller anpassad grundskola.
Nilsson tar i del 1 stöd i forskning för att belysa olika bakgrundsfaktorer som är viktiga att ha med sig vid undervisning av elever med IF, intellektuell funktionsnedsättning. En huvudpunkt är att eleverna har stort behov av visualisering på olika vis, genom tex bilder, tecken och olika stödstrukturer. Även om boken främst är till för personal som arbetar med elever med IF på lindrig eller måttlig nivå kan den vara läsvärd för alla som har elever som inte helt följer ”normen”. Hon beskriver hur man kan arbeta både för att möta eleven där hen befinner sig och att med vuxet stöd utmana, för att på så vis främja lärandet.
Förmågecirkeln
I del 2 går hon in på huvudfokuset i boken – ”förmågecirkeln”, författarens fördjupade arbete att få eleverna att förstå vad de förväntas lära sig och hur de ska visa upp sina kunskaper - syftet med undervisningen. Med hjälp av modellen jobbar eleverna med vilka förmågor de ska utveckla och hur de kan kopplas ihop med faktakunskap och färdigheter i kursplanemålen och bedömningen. Det är som en sammanfattning av de viktigaste förmågorna i läroplanen och kursplanen.
Författaren kopplar sin förmågecirkel till Ann S. Pihlgrens teori om scaffolding, ett att stödja barnens utveckling och ge dem möjlighet att ta till sig kunskap som de ännu inte kan förstå på egen hand, även baserat på Vygotskijs tankar om betydelsen av imitation. Förmågekorten kan ses som tillfälliga stödkonstruktioner, för att eleverna ska kunna relatera, förstå och sätta sig in i sina kunskaper i ett sammanhang.
I del 3 går författaren in på den konkreta undervisningen med hjälp av förmågecirkeln. Hon ger exempel på både hur hon byggt upp arbetet och hur hon använt det i olika temaarbeten. Men också hur hon kopplar ihop det med, och hur hon anser att det underlättar arbetet med, betyg och bedömning.
Delaktighet för ett livslångt lärande
Denna bok är en reviderad upplaga med det sedan 2024 nya begreppet anpassad skolform (tidigare särskola) samt en sista del om hur arbetet med förmågorna bidragit till en undervisningsgemenskap och en klassrumskultur som utvecklar elevernas sociala kompetens och självständighet. Författaren ger konkreta exempel på hur man kan bygga upp en trygg undervisningsgemenskap och tro på sig själv, bland annat genom arbete med kooperativt lärande.
Hon avslutar med att hänvisa till Östlund (2021), som talar om vikten av att, för elever med IF, länka samman skolans kunskaps- och omsorgsorienterande funktioner. Att eleven ska få möjlighet att utvecklas såväl socialt som akademiskt, och på det personliga planet. Författaren menar att hon hittat sitt sätt att med modellen med förmågecirkeln göra undervisningen motiverande och utveckla de förmågor som finns med i det livslånga lärandet.
En reflektion jag gjorde under läsningen var att det påminde mig om Svanelids (2015) indelning ”The Big 5” som också var ett sätt att tydligare koppla ihop kunskaper, förmågor och bedömning, men för grundskolans läroplan (Lgr11). Det kan vara ett sätt för oss som har behov av att göra stora sammanhang/texter begripliga genom att kategorisera och se mönster, för vad som är viktigt i läroplanen. Svanelid fick dock en viss kritik som byggde på att de fem förmågorna var allt för generella och inte tar hänsyn till den specifika ämnesdidaktiken. Men har man bara med sig det ser jag ingen risk med detta arbetssätt.
Nilsson menar dock att det inte främst är ett stöd för lärarna utan för att göra undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull för eleverna.
För dig som har elever som utmanar
Boken har ett enkelt språk och är lätt att ta till sig. Den har många konkreta exempel på undervisning, även för den som inte har planer på att använda sig av just ”förmågecirkeln”. Den nosar på många olika områden inom hur man gör undervisningen begriplig och tillgänglig samt hur man kan öka det gemensamma lärandet. Författaren hänvisar i sina tankar om undervisningen till många olika källor och det finns en rad referenser om man vill fördjupa sig i något.
Boken kan vara ett utmärkt redskap för den som är ny lärare inom AGr/AGy, eller för erfarna lärare som vill utveckla sin undervisning. Men även för dig som är lärare inom grundskolan/gymnasieskolan och är nyfiken på hur det skulle kunna vara att arbeta i de anpassade skolformerna eller har elever som utmanar dig!
/Helmina Pallhed, biträdande rektor, Almby skola, anpassad grundskola
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
