Bokblogg: Digital kompetens i förskolan, av Marie Eriksson

Hur ger vi våra barn i förskolan likvärdiga möjligheter att möta, utveckla och utvecklas med den tekniken? Det är en av frågorna som Marie Eriksson resonerar kring och försöker ge exempel på i sin senaste bok Digital kompetens i förskolan.

Barn som går i förskolan idag kommer i framtiden att använda teknik som ännu inte sett dagens ljus (s. 147).

Marie Eriksson är verksamhetsutvecklare i Mölndals kommun och har lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör digital kompetens i förskolan.

Vad är adekvat digital kompetens i en föränderlig tid?

I sin bok för hon först en diskussion kring begreppet adekvat digital kompetens och vad digital kompetens i en föränderlig tid kan innebära. En högst aktuell fråga utifrån de aviserade förändringarna i Förskolans läroplan och Folkhälsomyndighetens riktlinjer kring skärmtid som precis tillkännagivits.

I barnens vardag är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar. De behöver därför få leka, skapa och reflektera kring digitaliseringen på sätt som är meningsfulla för dem (s 5).

Författaren tar tydligt ställning för barns rätt att utveckla digital kompetens och hon återkommer till att digitala resurser i förskolan ska ses som en uttrycksform bland andra som ska användas på olika kreativa sätt för att gynna barns utveckling och lärande.

Åtta områden, sju kapitel

En stor del av boken utgår ifrån Mölndals arbete med ett kommungemensamt stödmaterial som kan ge pedagoger stöd och riktning i det konkreta arbetet med hur digitala resurser skapar mervärde i utbildningen för barnen. Stödet är uppdelat i åtta områden. Det första, som inte beskrivs i boken, berör pedagogernas kompetenser kring verktyg, resurser och system. De följande sju områdena beskrivs i var sitt kapitel och ger konkret vägledning och stöd i arbetet med digital kompetens tillsammans med barnen.

Jag fastnade speciellt för kapitlet ”Miljöer för lek och utforskande” som beskriver hur vi i förskolan på ett enkelt sätt kan använda våra digitala verktyg för att berika leken och också kunna göra alla delaktiga i en lek oavsett tidigare erfarenheter. Till exempel kan alla få en gemensam upplevelse av hur det är att åka berg och dalbana, med hjälp av projektor och högtalare, oavsett om du varit på en nöjespark eller inte innan.

En annan del som också fångade mitt intresse är kapitlet ”Dokumentation som gör skillnad”. Texten får mig att fundera kring frågor som vad dokumenteras, varför och av vem? Vad gör vi med all dokumentation – gör den någon skillnad för barnen i slutänden?

Det är inte mängden bilder som gör skillnad, utan vad vi gör med dem i nästa steg. At ha en ’kamerarulle’ fylld med bilder som vi inte hinner mötas runt bidrar varken till utveckling eller kvalitet – snarare till stress och oro över hur vi ska hinna reflektera runt det dokumenterade (s. 98).

Användbart för lärande i kollegiet

I varje kapitel blandas beskrivningar av förskolors praktik med teori och forskning vilket gör boken både lättläst och lätt att använda för att utveckla den egna avdelningens lärmiljöer, undervisning eller dokumentation med hjälp av digitala verktyg.

Alla kapitel i boken följs av diskussionsfrågor utifrån kapitlets innehåll så boken fungerar bra att använda för kollegialt lärande, antingen i sin helhet eller utifrån enskilda kapitel beroende på vilken kompetens inom det digitala du, din förskola eller din avdelning behöver utveckla.

/Lina Pettersson, biträdande rektor

Senast uppdaterad:

Publicerad: