Bokblogg: Den röda tråden – om progression och likvärdighet i förskolan, av Lena Edlund (red.)

Har ni på er förskola pratat om ”den röda tråden”? Kanske arbetar du på en förskola som har en tydlig röd tråd, eller så arbetar du på en förskola som letar efter den – i övergångarna, i lärmiljöerna eller i det systematiska kvalitetsarbetet…

Oavsett vilket kan du hitta både inspiration, igenkänning och nya tankar i Lena Edlunds nya bok. Edlund har med Den röda tråden skapat en antologi som spänner över hela förskolans innehåll och uppgift där olika författare i var sitt kapitel tagit sig an uppgiften att beskriva vad progression och likvärdighet i förskolan kan vara inom deras expertområde. De tio kapitlen beskriver bland annat vad progression kan vara inom matematik, hur den röda tråden kan se ut i ateljearbetet, hur ett årshjul kan skapa likvärdighet och kvalitet och hur lärare kan samarbeta för att ge barn den bästa övergången mellan förskola och skola.

Lena Edlund har 30 års erfarenhet som förskollärare, förskolechef, författare och fortbildare inom förskolan. De andra författarna har även de förskolan som arbetsområde och är bland annat forskare, förskollärare, föreläsare och rektorer.

Känslan av sammanhang viktig

Redan i inledningen beskriver Edlund hur viktigt det är att skapa en progression i lärandet där det enskilda barnet ska känna att det finns ett samband mellan gårdagens, dagens och morgondagens aktiviteter och lekar så att barnet upplever förskolan som meningsfull.

Edlund skriver:

Att ha en röd tråd inom en förskola innebär att det finns något grundläggande gemensamt hos alla avdelningar och medarbetare och att det uppstår en känsla av samhörighet. Barnen är ”allas” och det är inte så stora skiljelinjer mellan avdelningarna. Man har en gemensam barnsyn och värdegrund och har arbetat fram gemensamma pedagogiska metoder som alla följer. (s15)

I boken beskrivs hur detta kan utformas inom de olika områden som den täcker. I och med att varje kapitel handlar om ett nytt område blir boken lättläst och hela tiden engagerande. Redan i första kapitlet fångas jag av utepedagogen Anna Thoressons beskrivning av en treårings möte med en daggmask, och hur arbetet med möten med naturen och hållbar utveckling kan utvecklas under barnens tid i förskolan. Jag längtar efter våren och möjligheten att själv som pedagog skapa dessa möten mellan barnen och det som då väcks till liv i naturen.

Utbildning och bildning – en skillnad

Något annat jag tar med mig är det Erika Kyrk Seger skriver i kapitlet om digital bildning i förskolan. Hon beskriver skillnaden mellan utbildning och bildning:

Utbildning är det som barnen (i det här fallet) lär, tränas i, upptäcker och erfar i förskolan. Bildning är de erfarenheter och det lärande som de förädlar och förankrar i sina kroppar och sitt medvetande och som följer med dem i livet. (s 161)

Det är en tanke värd att fundera vidare över; att utbildning handlar om att lära för livet, och det gäller inom alla ämnesområden, och bildning handlar om hur vi använder oss av den utbildningen i våra framtida liv.

"Längtar efter att läsa den igen"

Jag upplever att boken kan hjälpa mig att utvecklas i min yrkesroll och att skapa en utbildning som följer barnets utveckling som en röd tråd och därmed också förankras i barnet och bli en del i barnets bildning.

Den röda tråden kan läsas i sin helhet, från pärm till pärm, men ett arbetslag eller en förskola kan också välja att tillsammans läsa enskilda kapitel utifrån var de befinner sig i sitt utvecklingsarbete. De flesta kapitel innehåller också ett antal reflektionsfrågor som går att använda som diskussionsunderlag och när jag läser boken sätter frågorna igång många tankar och reflektioner hos mig utifrån hur den verksamhet jag arbetar i fungerar.

Efter att ha läst boken längtar jag efter att läsa den igen och arbeta med den med mina kollegor, för att kunna fortsätta skapa den bästa förskolan för våra barn, med ett helt nystan av röda trådar!

/Lina Pettersson, förskollärare

Senast uppdaterad:

Publicerad: