Resultat och lärdomar – reflektioner från sista träffen i Språkutvecklande förskola
I början av oktober samlades alla deltagare som medverkat i FoU-programmet Språkutvecklande förskola för allra sista gången, denna gång i Göteborg. Vistelsen bjöd på festligheter, föreläsningar samt rundabordetsamtal.
Forskarna kopplade till programmet, från vänster till höger; Anette Olin Almqvist, Polly Björk-Willén, Ann Nordberg, Anne Kultti, Annika Åkerblom
Tidsbrist – en ständig utmaning men inga hinder för utveckling
En återkommande diskussion under programmets gång har varit tiden, eller snarare bristen av tid. Hur ska aktionsforskningen hinnas med i en fullspäckad vardag? Den frågan har jag, och många med mig, ställt åtskilliga gånger de gågna åren. MEN när vi nu summerade vår aktionsfoskning kunde alla deltagare runt mitt bord dela med sig av stora framsteg i sitt språkutvecklande arbete, tidsbristen till trots! Att filma, analysera och sedan göra små förändringar i vardagen ger stora resultat och många gånger ett förändrat arbetssätt.
Från filmade lässessioner till konkreta aktioner
Mitt arbetslag har valt att endast fokusera på högläsningen eftersom vi initialt upplevde utmaningar med att erbjuda alla barn en dialogisk högläsning. Vi har filmat våra lässessioner och därefter analyserat utifrån ELSA-modellens tre dimensioner; den fysiska, diadaktiska och sociala. Utifrån filmerna har vi sedan gjort olika förändringar, fortsättningsvis kallat aktioner.
Aktionerna bestod av tillförandet av artefakter, flanoläsning, tidpunkt, smågrupper, förstaspråksläsning och miljön. Den första aktionen skrotades ganska omgående eftersom barnens fokus hamnade på vem som skulle hålla i artefakterna och inte läsningen. Flanoläsning/berättande öppnade upp intresset för läsning, speciellt för de barn som är nybörjare på det svenska språket. Resterande aktioner berättas det mer om i den utvecklingsartikel som jag och Éponine Sandkvist skrivit. Den heter "Berättelsens kraft: Bokläsning som verktyg för språkutveckling hos flerspråkiga barn" och kommer publiceras på Skolporten troligtvis i början av 2026.
Verktyg som gör skillnad
För att knyta ihop säcken så uppmärksammade jag i det första blogginlägget en förhoppning om att finna verktyg som stödjer flerspråkiga barns språkutveckling. Utöver aktionsforskningens analysverktyg har vi använt läsprotokoll, för att säkerställa att alla barn erbjuds daglig högläsning, och ett språkligt kartläggningsmaterial. Vivalla förskoleområde använder kartläggningsmaterialet TRAS. Ja, TRAS tar mycket tid i anspråk eftersom det granskar språkutvecklingen på detaljnivå utifrån följande delar: grammatik, fonologi, semantik och pragmatik.
Förskolan har inga uppnåendemål och därför kan det te sig märkligt att vi mäter kunskaper i det svenska språket på individnivå. Jag vill dock förtydliga att kartläggningen endast utgör ett underlag för att specialanpassa den språkundervisning vi bedriver på våra förskolor. Majoriteten av barnen som går hos oss talar ett annat språk hemma och av den anledningen är det oerhört betydelsefullt att vi gör rätt saker redan i förskolan så att samhällets yngsta invånare ges alla förutsättningar att senare klara målen i skolan.
Med dessa ord vill jag tacka för mig och önska lycka till med högläsningen!
/Helena Fintling
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.
